Vetenskapen bakom "spänningen med att köra"

Castrol EDGE-studie

24 August 2026

Castrol har publicerat resultaten från en ny, oberoende studie som kartlägger vetenskapen bakom körkänsla. Studien undersöker ett komplext samspel av neurofysiologiska faktorer som kan påverka den spänning förare känner bakom ratten – hur stor betydelse hastigheten faktiskt har, och den optimala punkten där allt stämmer: fullt fokus, perfekt flyt och maximal körkänsla.

Deltagarna i studien bar utrustning som registrerade aktivitet i hjärna och ögon samt hjärt- och hudreaktioner under fem olika tester. Testerna genomfördes på en särskild testbana i Storbritannien, där deltagarna antingen körde själva eller åkte med. Insamlingen och analysen av stora mängder neurofysiologiska data genomfördes av Brainbox – ett brittiskt neurovetenskapligt företag som erbjuder avancerad hjärnforskningsteknik, utbildning och vetenskapligt stöd till organisationer som bedriver forskning och kliniska studier.

”Körkänsla handlar om koncentrerad närvaro, inte om hastigheten”

Castrol EDGE-studien ”Thrill of Driving” tyder på att körkänsla – den där spänningen du känner bakom ratten när allt stämmer – formas av tre samverkande faktorer: kroppens reaktion (mentalt och fysiskt påslag), mentalt engagemang (hur fokuserad hjärnan är på uppgiften) och känslomässig avvägning (mellan förväntan och rädsla).

Om någon av dessa tre blir för stark – bortom vad den enskilda föraren upplever som hanterbart (vilket kan skilja sig mycket mellan olika personer) – kan intrycken ta över och upplevelsen tippa från spänning till rädsla. Ur ett neurofysiologiskt perspektiv syns det här bland annat i att viktiga stressmarkörer, som puls och ögonrörelser, övergår till ett mer ojämnt och mindre kontrollerat mönster.

Studien visar att känslan av kontrollerad närvaro i körningen, mer än någon annan enskild faktor, är avgörande för att skapa den där pirrande körkänslan. Och även om hastigheten är en av flera faktorer som bidrar till att förstärka spänningskänslan, är den intressant nog långt ifrån den främsta faktorn. Det märktes tydligt när deltagarna körde gokart på en tajt och teknisk bana: topphastigheterna var relativt låga, men kriterierna för körkänsla uppfylldes gång på gång – eftersom den kroppsliga, mentala och känslomässiga nivån låg precis rätt.

Castrol EDGE-studien ”Thrill of Driving” visar också att spänningen ökade när deltagarna kände sig fullt fokuserade och i kontroll i en trygg miljö på en stängd bana. Det är då de kan hamna i ett neurofysiologiskt tillstånd av fullt fokus och flyt.

Spänning handlar inte om fart, utan om fokus. Data visar att den verkliga körkänslan uppstår i ögonblicket när föraren blir helt uppslukad – och det syns i hjärnan, hjärtat och blicken.

Varför Castrol beställde undersökningen

Castrol beställde studien som en del av sitt datakonstruerade arbetssätt inom produktutveckling och för att lyfta fram kapaciteten hos Castrol EDGE, som är datakonstruerad för maximal prestanda.

Avgörande var att vi såg att du inte behöver en superbil för att känna körkänsla. Du kan få nästan samma uppslukande känsla av närvaro och kontroll utan att köra fort – till exempel på en gokartbana nära dig eller på en tur längs någon av dina favoritvägar. Den här studien undersöker hur den där känslan av spänning kan hittas hos varje förare.

Genom att i decennier arbeta tillsammans med fordonstillverkare och motorsportteam har Castrol byggt upp en omfattande databas av data och tekniska insikter. Den kunskapen används för att driva utvecklingen av Castrol EDGE – företagets prestandainriktade flaggskep bland motoroljor.

Observera: Aktiviteterna som beskrivs i studien genomfördes på avstängda banor och särskilt anpassade anläggningar, under professionell övervakning. Resultaten ska inte tolkas som en uppmaning till höga hastigheter, tävlingskörning eller prestandakörning på allmänna vägar.

Castrols studie ”Thrill of driving” – fördjupning

Brainbox analys i Castrol EDGE-studien ”Thrill of Driving” var multimodal och kombinerade flera mätmetoder. Den registrerade och jämförde olika neurofysiologiska markörer kopplade till fysiska, intellektuella och emotionella reaktioner. Bland dessa ingick:

• Elektroencefalografi (EEG) [Hjärna]: 30-kanalsanalys, inklusive bedömning av ”frontal-midline theta”, som indikerar fokuserat kognitivt engagemang
• Hjärtfrekvensvariation (HRV) [Hjärta]: puls samt balansen mellan stress och återhämtning, vilket visar hur fysiologiskt aktiverad kroppen är
• Galvanisk hudrespons (GSR) [Hud]: hudkonduktans mäter intensiteten i kroppens aktivering, men kan inte på egen hand skilja mellan upphetsning/spänning och oro 
• Ögonspårning [Blick]: fixeringar, blinkfrekvens och sackader (snabba, ryckiga, ofrivilliga ögonrörelser) visar om aktiveringen handlar om fokuserat flyt eller orolig scanning 

Testpersonerna fick köra eller åka med i en rad kontrollerade scenarier. Varje scenario valdes för att kunna jämföra reaktioner vid olika hastigheter, under varierande yttre stimuli och med olika nivåer av fysisk och mental utmaning. Alla tester genomfördes under strikt kontrollerade förhållanden borta från allmän väg, vid PalmerSport-anläggningen i Bedfordshire i England, där professionella instruktörer vägledde deltagarna i hur fordonen körs på ett tryggt och säkert sätt.

Testerna omfattade:

• Terrängkörning: Långsam terrängkörning i en Land Rover Defender på en specialbyggd terrängbana med branta upp- och nedförsbackar, vattenpassager samt precisionsprov i styrning.
• Enmansgokart (på en särskild gokartbana): Deltagarna körde en tajt och kurvig bana under kontrollerade förhållanden.
• McLaren Artura GT4 (på en avstängd racingbana): Körning utan tävlingsinslag i ett kontrollerat, banpreparerat fordon under professionell övervakning.
• JPLM-körning (på en avstängd racingbana): Körning utan tävlingsinslag i en öppen tävlingsbil under kontrollerade förhållanden.
• JPLM passagerarupplevelse (på en avstängd racingbana): Som ovan, men här var det en professionell förare som körde hela tiden och pressade fordonet till gränsen.

Spänningen är som starkast när föraren hamnar i fullt fokus och flyt

Den moment som stack ut som mest spännande var när testdeltagarna själva körde en McLaren Artura GT4-tävlingsbil. Då uppmättes den högsta nivån av aktivering i både hjärna och kropp, i kombination med de tydligaste tecknen på mental närvaro och fysisk kontroll. Det gick också att se tydliga tecken på ett tillstånd av fullt fokus och flyt – där testpersonerna presterade på toppen av sin förmåga. Hjärnaktiviteten kopplad till djupt fokus var som högst, kroppens vakenhet och engagemang ökade och ögonrörelserna visade på stark koncentration.

När de körde Artura höll förarna blicken på den idealiska racinglinjen längre genom kurvorna (i snitt 70 så kallade ”apex-lock”-fixeringar per minut) och de blinkade mycket sällan – bara 2,5 gånger per minut, anmärkningsvärt lågt jämfört med 15–20 gånger per minut i vila. Sammantaget tyder detta på att de upplevde full kontroll och var helt uppslukade av körningen.

När spänningen upplevs som positiv visar hjärnans främre delar – området som styr uppmärksamhet och beslutsfattande – fler theta-vågor, vilket hänger ihop med djupt fokus, samtidigt som en hälsosam nivå av alfaaktivitet bibehålls, kopplad till lugn vakenhet. Detta gynnsamma mönster syntes tydligast under testerna i McLaren Artura GT4-tävlingsbilen och i enmansgokart, med hög frontal-midline theta (4–8 Hz) och måttlig alfa (8–12 Hz) i EEG-mätningarna.

Spänning uppstår inte bara – hur kontroll skiljer spänningen från rädslan

Spänning och rädsla kan kännas lika i kroppen, men Castrol EDGE-studien ”Thrill of Driving” visar att hjärnan reagerar på helt olika sätt.

Rädslan var mest påtaglig när deltagarna åkte med i JPLM-passagerartestet. Där såg man fler snabba beta-vågor i hjärnan, vilka är kopplade till stress och oro, samtidigt som den fokusrelaterade theta-aktiviteten och den lugnande alfa-aktiviteten minskade. Det speglar en hjärna som blir överbelastad snarare än fullt engagerad: hög beta-aktivitet och en tydlig nedgång i alfa och theta – typiska tecken på kognitiv överbelastning.

När spänningen är positiv syns det i en lugn, förväntansfull blick. Vid rädsla registrerar ögonspårningen istället mer ryckiga och reaktiva ögonrörelser. Till exempel: jämfört med när testdeltagarna själva körde McLaren Artura GT4 (2,5 blinkningar och 70 fixeringar per minut) blinkade de 40 gånger och gjorde 190 separata fixeringar i kurvorna när de åkte med en professionell förare.

Körkänsla handlar om mer än puls

Medelpulsen skilde sig tydligt mellan de olika körtesten: den ökade som mest vid körning med McLaren, med ytterligare 43,8 slag per minut, jämfört med en ökning på 16 slag per minut under terrängkörningspasset. Körkänsla kan ge hög puls – men det kan rädsla också. Därför tittar man hellre på hjärtfrekvensvariationen (HRV): körkänsla kännetecknas av låg men varierande HRV, medan rädsla pressar HRV ner till mycket låga nivåer.

Studien understryker att intensitet inte är samma sak som njutning. Hjärndata gjorde det möjligt att skilja mellan intensitet (neurofysiologisk aktivering) och känslomässig riktning – alltså om reaktionen på situationen är positiv eller negativ.

Hastighet avgör inte körkänslan

Castrol-studien lyfter också fram att fokus och kontroll är viktigare än ren hastighet för att skapa körkänsla.

Av alla olika körmoment var körkänslan som starkast när deltagarna körde McLaren på banan. Men när de åkte med i JPLM-bilen i liknande hastigheter på bana fick momentet lägst betyg för körkänsla – lägre än både gokartpasset, som kördes i relativt låga hastigheter, och terrängkörningen, där snitthastigheten bara låg på 8 km/h. Och även om passageraråkningen i högt tempo gav förhöjda neurofysiologiska markörer, visade datan att reaktionen handlade om oro, inte körkänsla.

Vill du veta mer om Castrol EDGE? Besök: